År 1710 grundade Katarina Bröms järnbruket i Åmot. Hon är den enda kvinnan som startat ett järnbruk i Sverige. De rika tillgångarna på skog runt Åmot var viktiga. Dessutom ville man utnyttja vattenkraften från Bresiljeån och Kölsjöån. Det första som byggdes var en hammarsmedja och strax därefter en masugn. Malmen hämtades från början från Torsåker, men 1725 upptäcktes rika malmområden vid Vintjärn. På platsen för den nuvarande smedjan låg den äldsta stångjärnssmedjan från 1710 med två tyskhärdar och en hammare. Smidet utökades 1804 då ytterligare två tyskhärdar installerades. 1856 övergick man från tysksmide till lancashiresmide. Smedjan byggdes då om för att innehålla två lancashirehärdar, en smälthammare, en vällugn samt tre räckhammare. Efter nedläggningen 1887 revs utrustningen och byggnaden fick ny användning. Från järnbrukstiden finns en av två bevarade tyskhärdar i Sverige. Den andra finns i Häfla Bruk i Östergötland. Tyskhärden håller på att rekonstrueras med avsikt att kunna visa hur tysksmidet en gång bedrevs i byggnaden.

Efter nedläggningen av sågverket på Sågbacken 1919 byggdes ett nytt sågverk vägg i vägg med den gamla stångjärnssmedjan. Byggnaden är bevarad men används idag som förråd. Mellan stångjärnssmedjan och sågverket fanns tidigare ett litet vattenkraftverk, som försörjde delar av byn med elström. På senare tid har ett nytt vattenkraftverk byggts på östra sidan av Testeboån. På samma plats fanns tidigare en vattendriven blåsmaskin, som försörjde tyskhärdarna med syrerik luft.

Källa: Amot.nu